Miljö arbete handlar i stor utsträckning om risk hantering, och om att väga olika risker mot varandra. Ofta tvingas man vara krass. Det handlar då om att avgöra vilket av två giftiga ämnen, eller på andra sätt miljö farliga ämnen, som kommer att göra minst skada i naturen.

Just nu prioriteras exempel vis arbetet med att minska utsläppen av gaser som bidrar till växthus effekten. Men det gör att andra ämnen, som t.ex. försurar vatten drag, får mindre uppmärksamhet och släpps ut lika mycket som förut. Vad detta får för konsekvenser kommer vi att veta först i framtiden. Kanske kommer det visa sig att försurningen var tillräckligt allvarlig för att också tas på allvar, men det är alltid lätt att vara efter klok.

Ett annat exempel är KRAV certifieringen. Där prioriterar man minskad användning av konst gödsel och bekämpnings medel. Men mindre bekämpnings medel innebär mer ogräs rensning med maskiner, som drivs med fossila bränslen för det allra mesta. Vad som har störst negativ inverkan på naturen är egentligen svårt att säga.

Även om allt detta lätt gör att man börjar undra om det tjänar någonting till att göra någonting alls för miljön: hur man än vänder sig tycks man ha ändan bak. Allt som görs är dock positivt, konventionellt jordbruk använder ännu mer fossila bränslen.