Skatt- och städfrågan är ständigt aktuell. Vissa tycker att man ska få skatteavdrag när man anlitar hjälp med städning, andra menar att det är ett odemokratiskt, ofeministiskt och osolidariskt sätt att göra det ännu lättare för överklassen att utnyttja underklassen.
Debatten går i högre vågor än någonsin, nu när det snart är dags för val. Den så kallade ”RUT-frågan” är något som alla partier tar ställning till och många har en åsikt om.

Det är intressant hur en så förhållandevis liten fråga tar upp en så pass stor plats, så till den grad att det kanske till och med spelar en avgörande roll i vilken regering vi kommer ha de närmaste fyra åren. Men samtidigt är RUT-frågan kanske en istopp till en betydligt större debatt, och väldigt symbolisk i densamma debatt, nämligen den om hur långt man ska vara beredd att gå för att ha ett förvärv. Är det bättre att alla hjälps åt för att alla ska ha värdiga och nödvändiga jobb, eller är det bättre att några få måste ta jobb som de som de utför dem åt aldrig skulle vilja ta?
Det här angränsar gärna en moralfilosofisk diskussion, och invändningarna och inläggen är många. Vad tycker ni?